[aioseo_breadcrumbs]
Judisk identitet
När vi talar om judar som grupp är det viktigt att vara medveten om att jude som begrepp är synnerligen invecklat. Som begrepp för identitet bör vi se att det kan gälla olika områden. I dagens samhälle kan judisk identitet ta en rad olika uttryck, från sekulär och kulturell till religiös och traditionell, och kan variera stort mellan individer och samhällen.
Judisk identitet kan påverkas av olika faktorer, såsom familj, samhälle, utbildning, geografi, språk och personliga erfarenheter.
Det är viktigt att vara medveten om att detta utan problem går att kombinera med identitetsmarkörer för andra grupper än judar, till exempel så kan du ha en svensk nationell identitet, en judisk religiös identitet och samtidigt vara politiskt aktiv i en kristen politisk rörelse. Det är också viktigt att vara medveten om att individer hela tiden kan förändras både över tid och hur vi är och upplever oss själva i olika situationer.
Vi har alla flera identiteter som inte på något vis står i motsats till varandra. Judisk identitet är möjlig att kombinera med andra kulturella, nationella och till och med religiösa identiteter. I antisemitisk ideologi är någon antingen jude eller inte jude. Och en gång definierad som jude innebär att personen alltid ses som jude. I möte med människor som hade judisk härkomst såg nazisterna bara en judiskhet felaktighet baserad på raslära, allt annat blundade de för.
Judisk identitet avser den känsla av tillhörighet och kulturell identifiering med judiska folket, deras historia, traditioner och religion.
För många judar baseras deras identitet på deras religiösa tro och praktik, inklusive efterlevnad av judisk lag (halakha), bön och deltagande i judiska ritualer och högtider. Andra kan identifiera sig mer med de kulturella aspekterna av judendomen, såsom mat, musik, litteratur och konst.
Att identifiera sig som jude kan alltså handla om att ha en religiös övertygelse och tillhörighet till en religiös gemenskap (judisk religion/judendom), uppleva sig tillhöra en etnisk grupp (judar), uppleva en gemenskap inom en kultur (kan handla om en större och mer generell judisk kultur, eller en mindre mer lokal kultur som amerikansk judisk kultur), ha en politisk övertygelse (det finns flera att nämna men generellt främst sionism och judisk socialism).
Judisk identitet kan också formas av historiska erfarenheter, såsom förföljelse, diskriminering och antisemitism, vilket har lett till en stark känsla av solidaritet bland judar och en önskan att bevara deras kultur och traditioner.
They Were Just Like Us
Speltid: 1:42 min
En film inför den 75-åriga minnesdagen för befrielsen av Auschwitz.
Judar – en av Sveriges nationella minoriteter
De första judarna kom till Sverige i slutet av 1700-talet. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började judar i större utsträckning komma till Sverige när de flydde från pogromerna i Östeuropa, främst Polen och Litauen. Efter Förintelsen kom många judar till Sverige med de vita bussarna. Efter att det kommunistiska Polen under 1960-talet började förfölja människor med judisk tillhörighet flydde en del av dessa till Sverige. Många av de svenska judarna i dag har därför anknytningar till Central- och Östeuropa.
Judarna är i dag en av Sveriges fem minoriteter. De skyddas enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter som utgör grunden för den svenska minoritetspolitiken. I artikel 5.1 anges att de parter som undertecknat konventionen ”åtar sig att främja de förutsättningar som är nödvändiga för att personer som tillhör nationella minoriteter skall kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv”.
Enligt konventionen utgör alltså ett eget språk, en egen kultur, religion eller egna traditioner var för sig tillräckliga kriterier för att en minoritetsgrupp ska skyddas. Samtidigt bör gruppen ha en uttalad samhörighet, historiska eller långvariga band med ett land och en självidentifikation. Gruppen som sådan ska ha en icke dominerande ställning i förhållande till den övriga befolkningen i landet. Såväl enskilda personer som gruppen i helhet ska sträva efter att behålla sin identitet.
Att skydda de nationella minoriteterna är en del av skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna. Det utgör en viktig utgångspunkt för ett demokratiskt land och för hela Europa. Skyddet innebär även ett aktivt stöd så att de personer som tillhör en nationell minoritet ska kunna behålla sin identitet och sitt kulturarv.
